Nu ligger jag i vår nya säng och kollar på Solsidan. Så med andra ord, det blev sängköp igår :)
Annars så har det inte hänt så mycket, jag vaknar på nätterna utan anledning, bryter ihop och stortjuter vid frukosten då jag tappade ner ett halvt ägg på golvet och hunden äter upp det. Man känner sig inte så stabil av alla hormoner, tur jag har en snäll man!
Efter fem år som ofrivilligt/oförklarligt barnlöshet, två misslyckade IVF:er och en FET så kom han äntligen, vår älskade lilla Henry. Vi kan inte vara lyckligare! Jag trodde aldrig att jag skulle få skriva detta så till alla er som kämpar, ge inte upp! Köpte en liten tavla förra året med en sån fin text och som verkligen passar; Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid