Vecka 6 (5+3). Idag har jag varit på stan och käkat lunch med en kompis. Sen svängde jag förbi frissan för att kolla om dom hade någon dropin tid och det hade dom! Så nu har jag axellångt hår. Hon tog av ca 15-20 cm, skönt!
Ikväll har jag julpyntat och det blev så mysigt! Men vi ska fara en sväng på solbacken imorgon och köpa lite mer pynt, det kan aldrig bli för mycket :)
Jag sover och sover men är ändå trött. Gissar att det har med graviditeten att göra. Det sticks även i magen lite överallt. Men mina kompisar som varit gravida säger att det är växtvärk så det låter ju bra. Vi har även fått kallelsen till VUL så om några veckor får vi förhoppningsvis se hjärtat slå på den lilla.
Vecka 6 (5+2). Idag tog vi sovmorgon med stot S! Klev upp 11:30! Fast jag skulle kunna fortsatt att sova.
Idag blir det att börja med julbaket, har handlat alla ingredienser och laddat hem en massa julmusik till spotify så jag ska komma in i julstämning. Jag vill julpynta typ nu, men väntar i två dagar till. Fast jag har tjuvpyntat lite redan, en julblomma och en tomtemor.
Känslorna över graviditeten växlar, från överlycklig till orolig för missfall sen tillbaka till att vara överlycklig. Är det så hela graviditeten?
Vecka 6 (5+1). Oj så konstigt det känns att skriva detta! Varken jag eller maken har nog fattat detta än. Det är ju ändå en ganska stor sak att smälta :)
Vi ska bli föräldrar!
Jag förstår om jag tappar några följare nu, vet hur jobbigt själv jag tyckte det var att läsa om andras lycka. Inte att jag missunnade någon den lyckan, utan det blev helt enkelt för jobbigt för mig att alltid vara den som misslyckades. Men här har ni iallafall ett bevis på att det kan lyckas :)
Efter 3 år och 3 månader har vi äntligen lyckats få det efterlängtade pluset. Vad skulle vi göra utan vetenskapen? Tack vare IVF så är vi nu lyckligast i världen!
Kunde inte hålla mig så jag handlade en tidning :)
Ja, idag har jag ruvat i 19 dagar och testet jag gjorde imorse visade PLUS!!!! JAG ÄR GRAVID!!!! Helt ofattbart!
Fast jag har inte varit så duktiga som ni tror :) Jag tjuvtestade i onsdags och i fredags och även dom testerna har visat plus.
Jag ser gärna att ni som känner mig eller är bekant till mig håller detta för er själva då jag anser att det är upp till oss, jag och min man, att berätta för våra nära och kära om denna underbara nyhet. Hoppas och önskar att ni kan respektera detta.
Många anser säkert att man inte ska ta ut något i förskott, att man ska ligga lågt utifall att det skulle gå åt skogen. Men där håller inte jag med! Jag tycker att vi ska få vara överlyckliga och få drömma och längta om vad som förhoppningsvis komma skall! För om vi skulle få missfall nästa vecka har vi åtminstone fått glädjas ett tag, vi har fått prova på hur det kan kännas som lyckligt gravid. Vem vet, vi kanske aldrig mer kommer att vara gravida, så jag anser att vi ska njuta och klämma ut så mycket det går ur detta glädjerus!
Jag är gravid, jag ska bli mamma, vi ska bli föräldrar! Helt otroligt!
Ruvardag 18. Imorgon är det testdag!!! Oj oj oj! Vet inte hur jag ska kunna sova inatt.
Mamma och pappa har åkt hem och maken är och ser på hockey så jag och vovven har en lugn söndagskväll framför oss.
Ruvardag 17. Idag har vi varit på stan hela dagen! Det blev lite kläder och julklappar. Har just ätit planka som vi gjorde och bjöd mamma och pappa på. Det känns verkligen som lördagsmat.
Har fortfarande ont i brösten och börjat vara illamående på förmiddagarna, hoppas att det är ett gott tecken :)
Svårt att somna så jag lägger ut några bilder här på bloggen som tidsfördriv.
Vi spelade Besserwisser ikväll och gissa vem som vann :) Nu är gunghästen här så jag ska försöka köpa färg imorgon, eller idag menar jag, klockan är ju över 12. Så med andra ord är det ruvardag 17 nu!
Ruvardag 16. Idag kommer mina föräldrar på besök, alltid kul att få besök hemifrån! Dom har med sig den gamla gunghästen jag köpte för ett tag sen så nu blir det ett nytt målarprojekt.
Det blir tacos till middag och sen drar vi ut och börjar julshoppingen.
Jag fattar inte att det är första advent nästa helg! Så mysigt det kommer bli att få börja julpynta, spela julmusik och julbaka.
Ruvardag 15 och jag har fortfarande brunaktiga flytningar. Men hoppas att det lilla embryot håller sig kvar. Försöker övertyga mig själv om att det är själva slidväggen eller livmodertappen som det kommer lite blod ifrån, som i sin tur orsakar dessa flytningar. Tänker att jag kanske river i den/dem med den där "pinnen" jag använder för att stoppa in pillerna. Visst låter det troligt :)
Igår handlade jag en Pippi-klänning! Det är så skön och mysig! Nu får OnePiecen vila. Och ja, den är lite för stor men jag har ju en baktanke med det ;)
Ruvardag 14 och hoppet har kommit tillbaka. Har fortfarande ljusbruna flytningar men läste i infon från kliniken att det är vanligt de första veckorna. Hoppas bara att det inte är något farligt för det lilla embryot.
Snart är helgen här och då kommer mins föräldrar och hälsar på. De ska julhandla i "storstan". Nä nu vill vovven ut, bara att lyda!
Ruvardag 13 och igårkväll innan jag skulle gå i säng gick jag på toa och upptäckte då att det var brunt på trosskyddet. Är det kört nu? Det känns så...
Ruvardag 12 och det känns som tiden står stilla. Nu är det 7 dagar kvar till testdagen. Vet inte varför men det känns som att hoppet börjar sina... Inget speciellt som hänt, kanske det bara är hormoner som spökar. Eller så kanske psyket bara klarar av att hålla en uppe under en begränsad tid. Vi slits ständigt mellan hopp och förtvivlan och det slutar tyvärr alltid i förtvivlan.
Oj vad positiv jag låter, not! Äh, man måste få ha sånna dagar också.
När jag googlar runt så ser jag att alla ruvare har i princip helt olika längd på hur länge de ska ruva. Jag ska ruva 19(!) dagar. Det har jag inte hittat någon annan som ska göra, många börjar redan testa på ruvardag 10-11. Varför ska vi måsta vänta så länge?! Det är som tortyr det här!
Nu bar det några dagar den jag skrev här. Är nu inne på (g)ruvardag 10. Har ont i brösten konstant, det har jag haft sen jag började med Lutinus. Lite äckelvarning, jag har även haft mycket, mycket vattniga flytningar och har det fortfarande. Det känns i princip som jag kissarna ner mig lite hela tiden. Inte så roligt att gå med trosskydd fulla trosan för att inte lämna fläckar där man suttit... Detta började även när jag började med Lutinus.
Det känns så konstigt att gå och vänta på något som redan kan vara kört, det kan ha varit kört redan på ET dagen och här går vi och väntar och längtar, i onödan? Det känns även så himla konstigt att jag skulle kunna ha något i mig som skulle kunna utvecklas till ett barn.
Såg nyaste Twilight filmen igår på bio, oj så bra alla dom filmerna är!!! Fast vi kände oss lite malplacerade, jag och maken bland alla 15 åringar :)
Lyckades även styra ihop middag igår med vänner, tacos! Så det blir en fullspäckad helg, så roligt!!! Nä dags att kliva upp och göra i ordning allt inför kvällens middagsbjudning!
Idag är det ruvardag 7, man börjar visst räkna dagen efter ET. Det borde kallas gruvardag istället för ruvardag för det är ju inte så att man kan koppla bort det och göra annat i godan ro. Vill bara lägga mig och sova fram tills testdagen.
Ikväll blir det räkor till middag! Så gott det kommer att bli. Har gjort lite skolarbete idag, det verkar vara en ganska slapp kurs så ingen stress med andra ord.
Försöker hitta på saker att göra så jag håller mig sysselsatt. Väntan är nästan outhärdlig! Är på ruvardag 7 idag, tror jag, vet inte riktigt hur man ska räkna. Men det är då 7 dagar sen dom planterade in embryot i mig.
Stan imorgon, åka med maken i lastbilen på torsdag, bio på fredag och middagsbjudning på lördag. Måste hitta på saker att göra nästa vecka!
Nu ligger jag i vår nya säng och kollar på Solsidan. Så med andra ord, det blev sängköp igår :)
Annars så har det inte hänt så mycket, jag vaknar på nätterna utan anledning, bryter ihop och stortjuter vid frukosten då jag tappade ner ett halvt ägg på golvet och hunden äter upp det. Man känner sig inte så stabil av alla hormoner, tur jag har en snäll man!
Oj! Är det redan lördag?! Alltså är det ruvardag 4 idag. Om allt gått vägen så ska embryot ha fäst nu. Hoppas!!!
Jag trodde att jag skulle vara livrädd för att röra mig av rädsla för att "tappa" embryot. Nog är jag rädd men inte så rädd att jag måste vara sängliggande i 9 månader men benen i vädret :)
Är fortfarande öm i magen sen äggplockningen men det känns mest när jag går med vanliga steg, som jag skrivit tidigare.
Idag ska jag å maken fara på möbelaffärer och kolla på en ny säng. Oj vad jag vill ha en ny säng, den vi har nu består av Jysk billigaste sängkärnor och madrasser och är även snart 10 år. Så att säga att det nog är dags för en ny säng är en underdrift.
På måndag så var vi varit gifta i 100 dagar! Oj vad tiden går fort!
Vaknade kl 7 imorse av magknip, det har fortfarande inte släppt. Undrar om detta är normalt? Ska försöka att vila hela dagen, det känns så obehagligt i magen att gå lite längre än typ till vardagsrummet. När jag går ut med vovven så är det små korta steg som gäller för går jag som vanligt känns det obehagligt. Så har det varit sen äggplockningen.
Idag var vi återigen på kliniken, denna gång för att sätta in embryo. Jag kan berätta att jag var väldigt orolig att dom skulle ringa på morgonen och säga att "det är kört" "inget ägg är befruktat" och så vidare. Men inget samtal kom så vi packade in oss i bilen och for.
När vi kom fram så fick vi komma in ganska snabbt. Där berättade doktorn att av de 17 ägg som dom plockade ut i måndags var det 11 som var mogna. Och av dom 11 hade bara 1(!) blivit befruktat... Så vi har tyvärr inget i frysen, ingen "back up". Känns väldigt tråkigt och lite stressande då vi bor i Västerbotten och då får vi bara ett IVF:försök+en insättning av fruset embryo(om det finns något)...
Men som dom sa, det räcker med ett embryo för att bli gravid och vi hoppas att detta var guldägget, vår blivande bebis! Oj så konstigt det känns att skriva den meningen.
Det känns helt overkligt att jag nu har något i mig som om nio månader kan ligga i min famn och mysa.
Idag har jag inte gjort mycket. Sovit, ätit, sett på tv. Men lite nytta har jag gjort, har äntligen postat tack-korten från bröllopet. Det tog bara 94 dagar... Skyller på att vi haft annat för oss. Jag svängde även förbi på porslinsbutiken här i stan och handlade lite Mon Amie porslin. Dom är så fina!
Sen undrar jag om det är någon fler bloggare som fått en förfrågan från en reporter ang barnlöshet? Och hur tänker ni om det? Ska ni ställa upp?
Yes! Idag har vi varit på lasarettet och plockat ut ägg från mig. Hela 17 stycken fick dom ut! Hoppas bara att dom är något att ha. Maken fick lämna ett bidrag med simmare som nu förhoppningsvis ligger och myser med mina ägg :)
Såklart hade jag läst lite här och där om hur äggplockning går till och om hur ont det gör. Som tur var så la jag ner den läsningen ganska fort då jag blev mer och mer uppjagad och rädd.
Och jag kan nu berätta, det gör INTE SÅ ONT! Visst, det känns men inte i närheten av vad jag föreställt mig. Det är säkert jätte individuellt men jag fick bra smärtlindring och ett bra omhändertagande. Det hjälper nog att känna sig trygg och lugn.
Och visst, jag grät en skvätt under tiden dom "dammsög" ut äggen. Men INTE för smärtan. Det var nog alla känslor plus morfinet. Doktorn sa att antingen skrattar man av det, morfinet, eller så gråter man.
Efteråt så var jag öm i magen, det är jag fortfarande och det är visst helt normalt. Det känns lite som en lättare mensvärk. Är även lite öm på livmodertappen, tror det var där doktorn sprutade in lokalbedövningen, som jag för övrigt inte alls kände att hon stack in i mig. Och det var tur, för sprutan var ganska skräckinjagande. Men doktorn berättade att sprutan måste vara så lång på grund av att det är en bit in till stället där sprutan ska stickas och att det bara är en lite bit av kanylen som sticks in, någon millimeter ungefär.
Ja jag vet, jag är fattig student men jag har gjort sånna fynd idag!!! Då kan man inte låta bli! Det blev 2 par stövlar, ett par högklackade rosa/lila finskor, 2 klänningar, 3 blusar, 2 kjolar och en mössa. Allt kostade totalt ca 800kr! FYND!
Kvällen fortsätter med räkor i goda vänners sällskap. Härliga lördag!
Idag står shopping på schemat, ovanligt! ;) behöver ett par nya skor/stövlar som passar både till byxor och klänning och det är inte lätt att hitta. Tänkte även försöka handla dom sista julklapparna så är det klart och ur världen. Jag försöker göra bort så mycket som möjligt om vi skulle få ett negativt besked så småningom... Jag tänker att vi kanske inte är så pigga på att gå på stan i december om vi får veta att ägget inte fäst eller att det fäst men blir missfall. Oj vad positiv jag låter, not! Jaja, nu går jag händelserna i förväg. Till att börja med måste ju först äggen plockas, befruktas och återinföras och det är mycket som kan gå snett redan där. Så som sagt, det känns skönt att få "göra klart" så mycket som möjligt.
Till veckan så ska vovven mest troligt få sluta/trappa ner sin medicin. Det blir bra för nu är han tjock!
Försökte lägga upp bilder på vovven men som vanligt strular det
Nu är det helg! Eller egentligen tog jag helg redan igår kl 12 :)
Har bytt tema på bloggen och jag tycker att den blev fin!
Imorse så gjorde jag det andra UL och det såg visst bra ut. Har ca 12 st äggblåsor som är mellan 1-1,5cm, hade även några mindre och en stor på ca 1,8cm. Så nu är det bara att vänta på att kliniken ringer och berättar när jag ska ta ägglossningssprutan.
Idag så har jag varit duktig och nästan köpt färdigt alla julklappar, skönt att slippa stressen i december!
Jag köpte även en present till mig själv, en ängel, den är så fin! Har även fått en fin fotpall av maken som jag önskar mig i månader. Ikväll blir det middag hos svärföräldrarna, lite födelsedagsfika och hockey, en lugn och skön födelsedag med andra ord :)
Nu är tentan gjord och jag är ledig ända tills onsdag kl 13! Skönt!
Tänkte bara meddela att jag är inte högfärdig, jag tar mig bara inte in på vanliga versionen av bloggen så därför kan jag inte svara på inläggen. :)
Konstigt, när man var barn så var födelsedagen så viktig och man kände sig faktiskt ett år äldre. Så känner jag inte längre, allt känns som vanligt :)
Efter fem år som ofrivilligt/oförklarligt barnlöshet, två misslyckade IVF:er och en FET så kom han äntligen, vår älskade lilla Henry. Vi kan inte vara lyckligare!
Jag trodde aldrig att jag skulle få skriva detta så till alla er som kämpar, ge inte upp!
Köpte en liten tavla förra året med en sån fin text och som verkligen passar;
Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid
